Hoppa till innehållet

Saint Andrew's Church, Göteborg

Saint Andrew's Church
Engelska kyrkan
Kyrka
Saint Andrew's Church i februari 2023.
Saint Andrew's Church i februari 2023.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götaland
Ort Göteborg
Trossamfund Engelska kyrkan
Stift Europas stift
Församling Engelska församlingen
Arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd
Stil Nygotik
Material Tegel
Sandsten
Invigd 30 november 1857
Entrén i juli 2013.
Entrén i juli 2013.
Entrén i juli 2013.
Hallska huset vid Östra Hamngatan 19. Huset byggdes 1759–62 som engelsk reformert kyrka och bostadshus. John Hall den äldre lät i anslutning till huset uppföra den "Hallska teatern".

Saint Andrew's Church eller Engelska kyrkan är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Inom vallgraven i Göteborgs kommun som tillhör Engelska kyrkan, där den är en del av Europas stift (Diocese in Europe).[1]

Kyrkan invigdes den 30 november 1857, och är byggnadsminne sedan 30 januari 1978 med skydd för omgivande tomt, interiör och exteriör.[2] Den ingår i kommunens program för Värdefulla miljöer (1985) samt Bevaringsprogram (1987). Byggnaden är skyddad enligt Naturresurslagens 2:a kapitel (Riksintresse), Kulturmiljölagens 2:a kapitel (Fornminnen) och Kulturminneslagens 3:e kapitel (Byggnadsminnen).[3]

Redan 1691 fanns i Göteborg en Engelsk reformert församling som 1741 fick religionsfrihet och därmed rätt att bygga en kyrka. Till "kyrka och wåningsrum" uppförde församlingen 1759 ett trevåningshus vid Östra Hamngatan 19, senare kallat det Hallska huset (efter John Hall den äldre). Engelska präster var anställda fram till 1785, varefter gudstjänster fram till 1822 förrättades av präster som tillfälligt befann sig i staden. Först därefter fick församlingen en egen pastor.[4]

Församlingen

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1747 och 1883 förde Göteborgs engelska församling (även Göteborgs engelska reformerta församling eller Anglikanska episkopalförsamlingen i Göteborg) som en legaliserad församling för främmande trosbekännare i Sverige officiell kyrkobokföring med födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker, separat från de andra församlingarna i Göteborg (som tillhörde Svenska kyrkan. Efter 1883 blev denna församlings medlemmar tvungna att kyrkoskrivas i de församlingar inom vars område de bodde i. Dock erhöll prästerskapet i denna församling 1883 rättigheten att med laga verkan förrätta vigsel.[5]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Göteborgs engelska (reformerta) församling 1830–1880[6][7]
ÅrFolkmängd
1830
  
92
1850
  
55
1860
  
105
1865
  
131
1870
  
113
1880
  
113
Anm: För åren 1830-1880: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För år 1840 ingick församlingens folkmängd i siffran för Göteborgs mosaiska församling.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan uppfördes 1855–1857 efter ritningar av major Adolf Wilhelm Edelsvärd och bekostades till hälften genom frivilliga bidrag från församlingsmedlemmar och till den andra hälften av den engelska staten. Den första stenen i grunden lades av industrimannen Robert Dickson den 19 juni 1855 och kyrkan invigdes den 30 november 1857. Fasaden är uppförd i gult tegel och fönster och portal är av sandsten.[2]

Byggnaden är i den nygotiska stil som Edelsvärd var en stor anhängare av, med fialer, spetsgafflar och strävpelare. Den är 24 meter lång och 10,5 meter bred. Fem fönstermålningar i kyrkans östra ände föreställer Matteus, Markus, Petrus, Paulus och Johannes. De utformades i Skottland och skänktes till kyrkan i slutfasen av byggnationen. Kyrkan tillägnades Andreas på dennes helgondag, den 30 november 1857.[8]

Den historiska orgeln med fjorton stämmor, fördelade på två manualer och pedal, är byggd av Marcussen & Søn och invigdes den 1 november 1862. Den omdisponerades 1966 av A. Magnusson Orgelbyggeri AB samt renoverades och återdisponerades 1988 av Herwin Troje.[9] [10]

Föreningen British Poorbox

[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande kyrkan är den Engelska församlingens tredje kyrka. Församlingen bildades 1747, sedan svenska myndigheter 1741 tillåtit offentliga anglikanska gudstjänster. Men redan den 1 mars 1699 hade en förening, kallad British Poorbox, [11] bildats av brittiska medborgare i Göteborg. Föreningen hade till uppgift att "... inbördes stödja varandra och utöva välgörenhet samt lämna bistånd åt landsmän , vilka av en eller annan orsak vore i behov av hjälp." Deras verksamhet utvecklade sig alltmer, genom föreningen British Factory, till att upprätthålla den engelska gudstjänsten, samt att förvalta befintliga donationsfonder. Medlemmarna av British Poorbox ansågs utgöra församlingens kyrkoråd. 1926 antogs stadgarna för "Engelska församlingen i Göteborg", vilka därmed fastställde det inbördes förhållandet mellan British Poorbox och församlingen.

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1857–1900 Josef Czapek 1825–1915 Organist
  1. ^ Saint Andrew's Church - Engelska kyrkan, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ [a b] Hus för hus i Göteborgs stadskärna, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 276
  3. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 38
  4. ^ Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 59, 78
  5. ^ ( PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. XIV, 31 & 54. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/BISOS%201851-1917%2FBISOS%20A%20Befolkning%201851-1910%2FBefolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 19 april 2020 
  6. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 20 april 2020. 
  7. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 20 april 2020. 
  8. ^ Linde Bjur, Gunilla (2000). Adolf Edelsvärd. Arkitekten och staden, 99-3521524-5 ; 1. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum [distributör]. sid. 40-43. Libris 8379793. ISBN 91-85488-52-6 
  9. ^ Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 144
  10. ^ Göteborg International Organ Academy: The Organs used in the Workshops of the Organ Academy Arkiverad 27 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Göteborgs kalender för 1857, redaktör S A Hedlund & Anton Berg, tryckt hos Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 67

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]